Blondinen i 08-landet

Det var ett tag sen sist... men här är jag nu! 

Lilljäntan hämtades hem och jag gick till advokaten.  Lilljäntans pappa Mr U vägrar att släppa henne och enligt skrftväxling mellan våra jurister så menar han på att lilljäntan mår bättre där, att jag påverkat henne, att det ena o att det andra! 

Så nu blir det stämning och utredning.   Hoppas den går fort så hon slipper lida där.  Men jag hoppas att allt är klart i sommar.

Mer då....??? Jo annars är det bra på jobbet , skit på förbundet  och snart vår! O jag börjar känna av att en förkylning vill fastna i mig.

See U again...

Hallå där... Så kom den där dagen jag bävat för!  Lilläntan ville inte åka till pappa. Tårarna strömmade nerför hennes kinder och jag började såklart jag med.  Bussen fick åka norrut utan att hon var med.  Hennes pappa levde såklart rövare  med att - Hon ska vara hemma imorgon senast! hmmm hur gör man det???  Han hotade mig med att han slulle hämta henne och erbjöd jäntan möjlligheten att han kunde hämta henne.  Efter mycket prat o en del gråt får jag henne att acceptera att resa hem men inte förrän på torsdagen em ville hon ta tåget upp.  Hon vill gå klart 5 :an i sin   gamla skola o sen flytta hit.  Det bästa vore om pappa kunde flytta till stan också så hon kunde variera mellan oss men gick inte det så var det här hon ville bo. 

Onsdagen kom o han också.  Hon blev jätteskraj när hon förstod att pappa var i stan.   Tur nog fanns R som kunde rädda henne och som direkt hämtade henne till sig.  Tack!!!  u are an angel! 

Torsdag kommer och klockan närmar sig dags att mötas för resan hem i pappas bil.  När vi kommer till den avtalade platsen så sitter hon kvar i min bil. Hon vill inte lämna mig!   Han däremot kommer mot bilen direkt.  Han öppnar hennes dörr och jag är på väg att spy av avsky mot honom.  F F för ex!  Hon går mot hans bil o jag backar ut när jag ser att de sitter i den andra bilen. Det tar nästan 5 minuter innan sms nr 1 kommer. Han har lurat henne och mig.  Han tänker inte alls åka hem. Han åker till bsta kompisen igen. Timmarna går och smsen och kvällen kommer.  Fortfarande ingen avfärd mot norr. Först efter halv 8 så kommer de iväg.  33 sms senare är de äntligen framme o då är kl nästan halv 2.  Tog många timmar upp de 40 milen. 

På fredagens fm hade jag tid hos en advokat som ska hjälpa oss. Hon frågade varför jag/vi väntat så länge...  Ja du sa jag...  vi ville vänta så länge det gick så hon får själv bestämma vart hon vill bo. 

Och det är dyrt att driva sådana här frågor så...  jag vill veta att jag får valuta för insatsen. Jäntan måste få bo där hon mår bra!  Hon skrev 3 A4 ark med bara olika argument om varför hon inte ville bo hos pappa. En del av argumenten visste jag men det gör ont att höra att det är ofräscht och smutsigt hos pappa.  Smutskläder o disk i drivor.  Hennes säng är trasig på 3 ställen o hennes lilla rum är fullt av skräp.  En del är som alltid vad det gäller hennes pappa. Han ändrar sig inte. Men att kläderna och skorna är för små och att inga kompisar får bjudas hem gör ondare än annat.  Kalas har hon inte haft på flera år. Det senaste kalasen i S arrangerade jag när hon fyllde 7, 8 och 9. Nu är hon över 11 och har varit hos mig när hon fyllt år.  Maten han ger henne är fet och han bryr sig inte om vare sig hennes figur eller hälsa.  Läxorna hjälper jag till med. Telefonen hon har betalar jag helt för. Kläder och skor köper jag på mina pengar. 

Nu får det juridiska ha sin gång.  Jag hoppas att allt är över innan midsommar.  Men han lär väl förhala allt så mycket han kan. Jag saknar henne mycket och jag vet att hon saknar mig och sin syster mycket.  Hon mår inte bra där uppe!  O jag mår inte bra när hon är där heller så...

Men nu har kampen startat och hur den slutar vet inte ens gudarna.     

 See u soon.... I hope.  

Hallå

En borde sova så här dax.  Men av olika anledningar så somnade jag inte. Nizan tyckte det varmt och öppnade ventilfönstret innan hon somnade. Det blev lite svalare inne och hon sover gott.  Jag surfade lite på nätet när jag hör en man ute som ropar på hjälp.  Jag brydde mig väl inte så mycket i början men när en 30 min gått o han fortsatte med sina rop på hjälp och på polis så gick jag upp o tittade ut.  

Jag har ju bra utsikt men jag såg ingen. Men jag hörde honom igen flera gånger.  Ringde till slut 112 och larmade om en tokstolle som ropat i en dryg halvtimme. Blev kopplad till polisen och de sände direkt ut ett larm till sina bilar. Det kom 2 bilar och när jag gick ut på balkongen så hörde jag honom inte längre... En konstapel kom på torget som jag talade med och som letade en hel del. Efter en stund så kom han tillbaka men då hade jag hört mannen en gång till.  Nu med nya rop på hjälp och på ambulans. Visade polisen var jag tyckte ropen kom ifrån och Bingo! Dom hittade honom!

Jag fick ett samtal från polisens ledningscentral som berättade att de nu beställt en ambulans åt mannen de fann där jag trodde de skulle hitta honom. Han hade tydligen ont i hjärtat.  De hade funnit honom ståendes på knä. Det är ju kallt ute nu: cirka 5 minus så det var ju tur att han inte lagt sig ner. Då hade han kunnat bli genomkall. Jag hoppas att han klarar sig och tackar min lyckas stjärna över att jag hörde honom och ringde till slut.  

Här i byn hände det ju för ett år sedan att en man blev nedslagen och rånad en natt. Bara så där... han hade visst druckit en del men ändå.

Han hamnde på intensiven och från att ha varit en pigg och frisk man i sina bästa år till att bli én man som ser ut att vaa dubbelt så gammal tog det bara några minuter. Träffade honom häromkvällen igen. Stackars människa! Tänkte ju ett tag att det var nåt liknande igen som hänt. Våldets konsekvenser är så grymma!  

Men denna natt hoppas jag att den får ett lyckligt slut utan några extra skador. O än så länge är det hoppfullt!!   

Nu kanske jag kan sova en ängels sömn några timmar...

See U soon  

Har hänt en del sen sist. En vän till mig avled förra söndagen.  Inte var han gammal men lite krasslig hade han vart med influensa o lunginflammation. Men han somnade bara in utan förvarning. Otäckt!

Jobbar på med projektet o börjar känna att det är rätt väg.   Kommer att testa i skolan här i mindre skala.  

i veckan som gick var jag till visby en tur.  Var dags för en ny del i Nolltolerans seminarierna. Kom 24 pers.  Var min fjärde resa dit. Det är snmidigt med flyget från Bromma.  Bara det att jag hamnade att ta tuben o flygbussen dit då turbovolvon behagade att vilja hamna på verkstan dagen innan.  Topplockspackningen som var passé. Tack Putte för att du finns o kan hjälpa mig! Hade tur som en tokig då Natha  kunde hjälpa mig med bogsering o transport till o från jobbet.  Du är en underbar dotter!

När vi väl kom tillbaka till Bromma så var det Magnus bil som inte ville starta.  Inte så underligt egentligen... han hade glömt släcka ljuset på morgonen när han parkerade.  Jag hade ju lovat att bistå med att vara codriver så han skulle hitta till sitt hotell så det var att flytta hunday men utan att få igång den.  Vart ström från en snäll volvoägare som fick liv i den. 

Klev in i Hyresgästföreningens styrelse här lokalt i veckan. Var liksom läge för det. Hjälper till med deras loppis numera på  torsdagarna. 

Nu i helgen blev det en del gjort med bilen: Tvättade den vilket nog var sista gången jag gör. Får så jä^**a ont. Fick hjälp idag att få dit de nya torkarbladen så nu finns det resurser för rutan.  Bara spolarvätskan som ska lösas så det sprutar upp på rutan också.  

Köpte rosa garn o stickade en mössa till Cassandra igår. Fort går det med små mössor.  Blir en till av bara farten men i annan färg. 

Var till tandis i fredags. 2 tim o 3 kvart tog det. Min protes ha ju strulat en del och gått sönder 2 ggr på en månad.  Blir en  ny gjord nu. Den jag har är tydligen dåligt gjord och kommer inte att hålla så länge till.   Hoppas på att den klarar sig tills den nya är klar bara. 

nu är det lite läge att krypa ner i sängen  o dregla till filmen med persbrandt i Beck advokaten.

See U soon